walking in a winter wonderland

OH MEN ALLTSÅ DRA MIG BAKLÄNGES; har ni sett hur fint väder det är ute?! Skulle bara vilja spendera hela dagen utomhus pysslandes på med det ena och det andra,, tyvärr har jag dock dragit på mig värsta dunderförkylningen så det är soffläge som gäller för min del. Får nog lite skylla mig själv som valde att ta på en kjol och en kort (ärmad) topp till krogen på fredagen och sedan springa ut och in. Aja.

Trotsade förkylningen lite på förmiddagen ändå. Packade på mig x antal lager kläder och traskade (i snigelfart) ner till stallet. Ponnyn och jag for iväg på en liten skogstur och bara njöt av solen och kölden som gjorde kinderna rosiga. Väl tillbaka i stallet packade jag in henne i några mysiga täcken och traskade om möjligt ännu långsammare hem.

Igår hoppade vi i bilen med mamma, åkte via Bollsta och kramade hejdå åt Cissi för att sedan styra kosan mot Åbo. Tanken var att vattna lite blommor och kolla in mellandagsrean, vilket vi också lyckades med riktigt bra. En amazing lunch hann vi äta och ett besök till Ikea på vägen hem pusslade vi in. Förvånade mig själv med att endast köpa en lampa från Ikea! Brukar annars släpa med mig hela butiken hem så..

Bara måste få berätta att jag nyss verkligen överträffade mig själv. Har blivit lite trött på julmaten så jag slängde ihop svampsås med bacon och mos - och det blev (ursäkta språket) så-jävla-gott! Skall passa på att njuta av matkoman, kolla lite Friends och peta på min nya telefon innan mamma kommer hem.

Ha en uuuuunderbar dag!

90% av bilderna såg ut såhär då nån inte tyckte det var speciellt kul att
stå stilla mitt i skogen...

fyra på repeat

Well me and God got talkin' to do
A lot of catching up 
A lot of sussing through
I think he saw me lying through my teeth



Even though we maybe hopeless hearts just passing through
Every bone screaming I don't know what we should do
All I know is, darling, I was made for loving you



Ta mig härifrån
Ta mig här och nu 
Mitt hjärta är låst
Vi kan väl bli som förr



And I loved him and he loved me
And Lord, I cried the day he died
'cause I thought that he walked on water

Sen blir vår kärlek aldrig främmande igen

Annandagen börjar sakta med säkert lida mot sitt slut, vilket i min värld betyder att också julen sjunger på sista versen för iår. Ännu några dagar kan jag stirra på julgranen med sedan är det nog nya tag som gäller, sen skall det nya året firas in.

Julen har gått i traditionernas tecken iår. På julaftonen var det julmiddag med släkten (hos moster i år) var vi förstås också fick besök av julgubben. Hade verkligen varit snällare än jag trodde detta år - om man ser på pakethögen jag fick. Kvällen flöt förbi med samvaro och prat, att bara få njuta av att vara tillsammans liksom.
På juldagen hörde det traditionsenligt till med jullunch hos mommo och på kvällen fixade jag mig festklar och drog iväg mot Ekenäs. Kvällen slutade på Ettan var jag kramades och dansade bort några timmar, måste väl kanske tillägga att kvällen inte var en av de bästa - men verkligen inte dålig heller. Medelmåttlig kan man väl kalla den. Innan jag slapp att dra hem blev jag tvingad med på århundrades pinsammaste efterfest. Skulle bara ha velat åka hem till sängen och skippat skitet, men "var tvungen" att rädda en vän som (enligt sig själv) var i nöd. 

Idag har jag mest legat ganska horisontell hela dagen. Sovit hälften av tiden och resten har jag kollat på Friends. På kvällskvisten steg jag faktiskt upp och drog till stallet för att hjälpa Ines med Hjördis. Råkade stöta på Lydia tillika och passade på att skvallra bort en stund.

Nu kallar sängen igen och imorgon skall vi åka med mamma till Åbo ett varv. Jag behöver nytt simkort till min nya telefon och så måste jag vattna mina blommor lite. Amanda & Janni, hur skulle det låta med date på kvällen?

Hoppas er jul varit fridfull och att ni fått spendera den med era nära och kära!

Ack så älskade och saknade Cissi kom på en kort visit över julen!

bästa kompisen under julaftonen. 

var verkligen en stolt ägare och "tränare" under kvällens pass idag.

Waiting for Superman

För några veckor sedan släpade jag med mamma för att filma en träning, egentligen bara för att själv kunna titta och kritisera min egen ridning. Tror alla ryttare borde göra det nån gång, eller varför inte riktigt ofta också, man lär sig så otroligt mycket!
Var inte riktigt nöjd med det jag såg, jobbade bort mycket i Tyskland som tydligen nu hittat sin väg tillbaka när man inte rider under ett vakande öga lika ofta..

Tänkte ändå dela med mig av några klipp ur videon här! Kanske det är dags att bloggen blir lite hästigare igen....?

Min ordinarie tränare var på semester så vi hade en "vikarierade" tränare då. Brukade egentligen förr (innan Tyskland) skippa träningarna då det inte var Jessica som höll dem, men lärde mig ganska fort utomlands hur hälsosamt det är att någon annan kollar på en ibland och ger tips. Så är hur som haver riktigt nöjd med träningen. Hinderhöjden låg på minimi, men det kändes helt okej då jag inte riktigt hoppat "så mycket" med Nalle innan.

Anyway, ber er vara snälla när ni kollar och inte kritisera för hårt, jag har ju trots allt tränat mestadels dressyr en längre tid så hoppögat är lite rostigt. ;)

Jag vill att vi hittar tillbaka med du vill ingenting

Tisdag. 22 december. 2 dagar till jul. INGEN snö. Man blir ju så himla deprimerad..
Jag som var taggad på jul redan i oktober börjar ha lite svårt att hålla upp feelisen då det känns som om att feelisen ligger någonstans med snön som också borde befinna sig.

Det har trots snöbrist varit två (?) underbara veckor dessa senaste. Så fort jullovet var inlett packade jag kappsäcken och styrde till Billnäs för att fira jul med stallet. Deltog till och med i klubbmästerskapen som ordnades med min prins Charming och vi lyckades knipa en andra plats! När festligheterna började lida mot sitt slut tog jag kappsäcken under armen och mötte upp Janni på tåget. Vi valde att sova en natt i Helsingfors för att inte behöva stiga upp så tidigt nästa morgon (haha lol, väckarklockan ringde visst ändå typ 0530).
Framför oss på lördag morgon stod nämligen en resa till Holland på schemat, och oj vad välbehövlig den resan var. Det var så skönt att krama om fina Katie, få traska runt på lite andra gator och främst spendera tid med bestie. Vi spenderade tre nätter hos Katie i Arnhem för att sedan spendera de resterade två i Amsterdam. Amsterdam tog oss verkligen med storm och jag föll pladask för den underbart vackra staden, igen. Det om något är en stad jag skulle vilja leva i. Kan inte få nog av alla kanaler, de mysiga kvarteren och framförallt den ljuva stämningen som råder överallt. Rekommenderar verkligen staden åt alla att besöka! Sov dock inte på Princess Hostel som vi gjorde, det måste ha varit mitt livs värsta upplevelse.

På fredagen skötte vi diverse ärenden med mamma och på kvällskvisten mötte jag upp Amanda för en skvallerstund på Serendi, medan vi njöt av varsin kopp varmt så smidde vi lite planer för lördagen.

På lördagen väntade en arbetstur och när arbetsturen äntligen var slut åkte jag bara hem via för att byta lite kläder och styrde sedan kosan mot Amandas. Efter att vi pratat bort någon timme, och druckit bort någon liter, drog vi iväg mot Ekenäs och Fé var vi dansade bort kvällen. Det var verkligen en av de roligaste kvällarna på länge. Gamla bekanta tillika med nya ansikten och så spelades det perfekt musik hela kvällen. Jag som de senaste krogkvällarna dragit hem först av alla förvånade mig själv med att dansa tills krogen stängde och skulle väckningen inte ringt semitidigt nästa dag så skulle vi nog ha dragit iväg på nån av efterfesterna som det bjöds på. Som Amanda nämnde på sin blogg så är det verkligen en kväll man lever länge på!

Resten av helgen drog förbi i racerfart med förstertvätt hos mommo samt julkonsert i Ingå kyrka. Veckan inledde jag med ett par ridpass samt en arbetsur och bara jag ätit klart drar jag iväg på nästa.

Kex åt dig som orkade läsa allt!
Ha det bra hörni, lovar att vi hörs riktigt snart igen!

Just a quick hi from Arnhem

jag säger tack för mig innan jag vänder om

Meningen känns så himla uttjatad. Kan inte fatta hur många gånger någon slängt den i ansiktet på mig. Tänk om jag inte vill det då? Tänk om det inte riktigt går att tänka i den banan just nu? Men istället står jag bara där och.....



...För vad vet du egentligen. Och jag förstår ju dig. Jag låter som en bandspelare som fastnat och spelar upp samma skiva om och om igen. Kanske du inte fattar att..



.. Jag kanske bara borde gå min väg, samvetet väger ton. Men istället känns det som om det enda vi gör....



... och vad gör nu det egentligen. Fastän jag vet att det finns ett ljus i ändan av tunneln, så känns det ganska ruttet ändå. Jag menar, hur går man tillbaka? Hur kan man återställa? Men kanske främst, hur går man vidare?
I can't live, with or without you sjöng U2, vissa dagar förstår jag dem bara lite bättre än andra.



(alla bilder tagna från wehearit)