Likt naturens färger ändrar och höstens vindar träffar kinden återvänder Felicia till bloggandet. Det är äntligen, på gott och ont, höst och skolan har dragit igång. Fastän deadlines är fler än man kan räkna på finger och tår och höstdeppen knackar på dörren känns livet helt ok ändå. Med fina vänner korkar vi vinflaskan mer ofta än sällan och dansar loss stressen till småtimmarna.
Våren och sommaren flög förbi med ett fullpackat schema i skolan och på jobbet. Veckorna bara for förbi i sån fart att man ibland undrade ifall universum glömt någon dag emellan. Bortsett festkvällar eller kaffeträffar går höjdpunkterna från sommaren nästan att räkna på en hand, tillägger vi några från våren och hösten går de på två.
 |
| NN's årsfest i mars. |
 |
| Vappen. |
 |
| Festkvällar både i Åbo och Ekenäs med denna fina pingla. |
 |
| Resan till England och Tyskland i april. |
 |
| Korkade och lite mer korkade äventyr med gurkan. |
 |
| Ruisrock med vem annan än favoritblondinen. |
 |
| KH's pubrunda. |
 |
Cissis 30års fest - Middag med tjejerna - Mumindalen med 7 vuxna och 1 barn - Cissi i Finland |
 |
| Finaste sommarjobbet - grismys - Lilymys - stugmys |
 |
| och till sist två bilder från denna höst. |
Okej nu när jag riktigt tänker efter rymmer nog våren, sommaren och hösten många fler fina höjdpunkter än vad som ryms på två händer. Jag hittade inte ens alla bilder jag letade efter och ville publicera.. Heh.
När jag klickade in mig hit var det ett halvår sedan jag skrev sist. Ett halvår av tystad. Konstigt. Jag har bloggar on/off i nästan 8år, tänk er det, det är ganska många rader om mitt otroligt spännande (haha) liv jag delat med er. Varför börja skriva igen? För att jag vill minnas denna tid, jag vill minnas mitt studieliv. Det må vara några meningar här och där, några suddiga bilder och dimmiga minnen men det är något jag kommer uppskatta när gungstolen knarrar under mig.
Så här sitter jag nu, på världens bästa soffa framför min splitternya tv i min mysiga etta på Universitetsgatan. Några veckor skola och två praktiker framför innan det nalkas jullov, tästä on hyvä jatkaa.
För att inte rabbla på hur mycket och länge som helst så tror jag att vi lämnar det här och hörs snart igen!
Kärlek till er alla!
