Sidor

torsdag 19 januari 2017

I don't know about you but I'm feeling 22

Ett år äldre igen - definitivt inget visare.
22år, kan ni tänka er det? Låter ju inte sådär himla mycket när man tänker efter, men när man ser tillbaka på allt jag hunnit med under mina 22år på denna jord så är det nog ganska mycket ändå. Men tänker man lite utanför sin egna värld och börjar jämföra så kanske jag inte alls åstadkommit så mycket som jag skulle vilja tro. Ta min mormor för exempel; när hon skulle fylla 22 hade hon just fött sitt andra. Vid det här skedet hade hon också redan lyckats finna mannen i sitt liv och gifta sig. Jag då? Jo jag lever "det goda singellivet" och satt just naken på soffan för mig själv och åt lite franskisar. Jag var för lat visserligen att laga mat igår också så jag nöjde mig med lite ost. Jag har insett att under praktiken (haha who am I kidding, det gäller ju annars också) är det omöjligt för mig att ha någon form av socialt liv, jag går och lägger mig redan innan 21 ju. Säg hej till eremit Felicia! Och så har jag inte riktigt funnit motivationen till att tvätta byk så jag lever med taktiken "äh den ser ju nästan ren ut iallafall".
Men okej, för att inte älta i självömkan kan vi minnas att jag trots allt lyfte röven ur soffan och flyttade utomlands en gång i tiden, jag tog också mig själv i kragen och började studera i Åbo, jag har under min korta arbetskarriär redan jobbat på fyra olika arbetsplatser med mycket varierande arbetsuppgifter varav min nuvarande redan stått ut med mig i 5 (!! vart tar tiden vägen?!) år. Inte så mjäkigt alls när man nu riktigt tänker efter. Och tänk vilka fina människor jag träffat under åren som gett mig så många underbara minnen. Det är väl bara att inse att samhället ändrat från den tiden min mormor var liten och att jag nog nån gång kommer att finna Prince Charming och lyckas skrapa ihop en egen familj. Men jag har inte bråttom någonstans. Jag har så mycket jag vill se och uppleva innan jag låter något binda fast mig. Min mormor är ändå min största förebild och förr eller senare skall jag nog åstadkomma ens hälften av det fina hon gjort, allt i sinom tid.

Klockan närmar sig illa kvickt 21 och jag har svamlat på med detta i närmare en timme redan. Ögonen börjar kännas riktigt tunga och jag önskar er godnatt med två bilder från min födelsedag, barnkalas på Superpark.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar