Under det senaste året har mina hormoner dock tagit över hela mitt system. Jag styrs av östrogen som surrar sunt i min kropp och gör mig både sentimental och odräglig för min omgivning när det kommer till bebisar eller dylikt. Nuförtiden kan jag sitta timtal på exempelvis Pinterest eller Weheartit med sökorden "wedding" eller "babyshower"..... the list goes on.
Varför skriver jag om detta nu?
Egentligen hade inlägget sin grund i när Lina föddes och vi med Janni fick besöka dem på BB. Mina stackars hormoner visste inte riktigt i vilken hörna de skulle gömma sig då jag stängt förbjöd dem att lägga igång tårfloderna. From that day on tog jag varje chans jag fick att plocka upp och sniffa lite på henne, alltså har ni någon aning om hur gott ett litet knyt doftar?! Kan inte riktigt wrap my head around att jag bara för ett år sedan skulle ha tagit ett säkert avstånd från vad som ens kunde påminna om en bebis för att de i min värld endast existerade som "dreglande Den".
Orsaken varför jag nu valde att krafsa ner om detta är att jag nyss gick igenom ett moment där jag fick kämpa ytterst hårt för att inte lipa, nämligen när min tränare Jessica lade upp en bild från hennes bröllop som ägde rum igår. Bilden var bara för underbar, och man kunde känna kärleken fastän jag nu sitter några tusen kilometer ifrån bakom en skärm. Jag vill såhär via bloggen också önska det lyckliga paret mina Varmaste Gratulationer och ett Lycka Till!
Jag hoppas innerligt att jag någon gång skall få uppleva mitt eget bröllop, och jag hoppas innerligt att jag någon vacker dag i framtiden skall få snusa på min egen avkomma.
Vad är det som händer med mig? Vuxenheten håller på att ta över mitt stackars arma tonårskrypin.
.jpg) |
| källa weheartit.com |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar