genom ett regnigt Europa

Okej. Dags att jag tar tummen ur röva och gräver mig ut ur min lilla koma.
Att lämna Hohenheide samt min andra familj var verkligen inte lätt. Istället för traditionellt vappen-firas så ordnade min host mamma en avskedsmiddag för mig. Redan under middagen snyftade jag som en liten unge, och ville inte riktigt inse att det var sista gången (for now) som jag myste med Max och Lina. Kvällen blev hur som haver ändå lyckad och maten var utsökt.

När fredagen kom och väckarklockan påminde mig om att det var dags att åka iväg så kände jag min förvånansvärt lugn. Jag spenderade ett par timmar genom att klämma det sista in i kappsäckarna, krama hejdå åt arbetskamrater och Lily samt filma två filmer (som jag kommer att publicera senare). Jag kunde konstatera att jag under sju månader hunnit lära mig så otroligt mycket mer än jag kunnat förutspå och nu efteråt vågar jag påstå att jag verkligen mognat som person. Tiden borta från hemmet och allt det trygga gjorde mer än gott, och jag tror verkligen jag fann vad jag sökte. Jag fann delar av mig själv jag tappat bort, men också mycket nya delar som bara väntade på att få komma till sin rätt.
Efter att jag släppt några tårar då jag kramade om Ina och väl satte mig i tåget kände jag mig äntligen entusiastisk mot vad jag hade framför mig, nämligen två och en halv vecka semester med två av de finaste jag känner.
Visst saknar jag min andra familj, men jag vet också att vi kommer att ses snart igen (senast i augusti).

Helgen hos Katie var hur underbar som helst. Fick spendera kvalitetstid samt se två av de finaste städer jag någonsin sett, nämligen Den Haag och Amsterdam. (Bilder från Amsterdam kommer i ett skilt inlägg). Nu kan jag dessutom börja räkna dagar, nämligen om 24 dagar kommer Katie till Finland!!

På tisdagen var det dags att åka iväg mot England. Om man bortser från lite "tekniska" problem (hej min kappsäck var 4kg övervikt....) så kom jag väl fram till Isle of Wight och fick krama om min fina kusin. Vågar jag nämna att jag också då började gråta...?
Och nu ligger jag här, på golvet i Cissis lägenhet och berättar allt detta åt er. Dagarna jag redan spenderat här har varit urmysiga kontrade med god mat samt mängder av mjöd (har tagit som livsuppgift att tömma Cissis mjödlager).

Jag tror detta var allt för denna gång! Skall försöka få in bilder samt annat så snabbt som möjligt. Hoppas ni alla har det underbart, med skräckblandad förtjusning ser jag framemot den 19.5, då det är dags för mig att åka hem till Finland.