Jag kan inte förstå. Hur kan man bli sådär hopplöst förälskad. Igen. Efter allting som hänt, efter all tid som passerat. Vad är det som gör att man blir sådär fnittrig och alldeles förlåtande på bråkdelen av en sekund. Vad är det som gör att man vill inget annat än ha den personen igen. Vad är det som gör att man faller hejdlöst in i något som påminner om en bottenlös avgrund. Herregud, jag tror jag håller på att bli galen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar