Igår, som så många nätter tidigare fick jag inte sömn. Efter att ha snurrat en stund och gått igenom ett tiotal spellistor på Spotify med namnen sleep, relax... ni förstår, så valde jag att lyssna på något som alltid hjälpte när jag var yngre, nämligen Vikingarna.
Att sådär sent på kvällen välja att lyssna på något som binder så starka minnen till pappa var kanske inte så smart. Det blev en riktigt jobbig timme och ack så många tårar. Låten jag sjöng på mammas och pappas bröllop väckte många minnen.
Det finns så mycket sagt om min far, det finns så många rykten. Tyvärr för dem som tror på vad som blivit sagt så finns det ändå bara en sanning, den som vi bär.
Min far är en sak jag aldrig disskuterar, ändå så har jag så mycket att berätta. Ingen vågar fråga och de som frågar berättar jag inget åt. Men jag vill berätta och jag kommer att berätta. För den som vill veta kommer jag att berätta min historia. Du måste bara fråga.
Att sådär sent på kvällen välja att lyssna på något som binder så starka minnen till pappa var kanske inte så smart. Det blev en riktigt jobbig timme och ack så många tårar. Låten jag sjöng på mammas och pappas bröllop väckte många minnen.
Det finns så mycket sagt om min far, det finns så många rykten. Tyvärr för dem som tror på vad som blivit sagt så finns det ändå bara en sanning, den som vi bär.
Min far är en sak jag aldrig disskuterar, ändå så har jag så mycket att berätta. Ingen vågar fråga och de som frågar berättar jag inget åt. Men jag vill berätta och jag kommer att berätta. För den som vill veta kommer jag att berätta min historia. Du måste bara fråga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar