Det är en riktigt trött Felicia som sitter (ligger) bakom datorskärmen och skriver. Har egentligen ingen lust att lämna sängen alls idag, men ikväll måste jag möta upp Kia och skriva klart ett skolarbete. Får hoppas på att jag samlat på mig lite mer energi vid det laget.
"Veckan" i Pampas var verkligen en av de roligaste grejerna jag varit med om! Att festa fyra dagar i rad kändes verkligen igår och känns ännu idag - men det var verkligen värt det. Själva nationaldagen på fredagen var kanske den bästa, med olympiad på dagen och Markoolio på kvällen. Tillika var också sista kvällens Hangover-party på Ollis askul (fastän det kanske gick lite för hårt...), så man kan nog säga att alla kvällar (och dagar) varit ganska så awesome. Nya och gamla bekantskaper, mycket dans och mycket skratt har dagarna bestått av och jag är så himla glad att vi åkte dit! Att bo i sin halare var också en upplevelse för sig, och I'm telling you - studerande, GÅ DIT! Det är värt att uppleva!
Nu skall jag ta en nap och sedan börja aktivera mig lite. Imorgon är det skola och träningar, på onsdag några timmar skola och sedan åker jag mot Karis för att spendera resten av veckan där!
Sidor
måndag 21 mars 2016
söndag 13 mars 2016
Today I dare you to dream
När jag kom hem från jobbet idag var det första jag gjorde att söka in ved. Jag hade under dagen bestämt mig för att bada bastu så fort jag kom hem - jag behövde nåt som kunde avlösa att stress från senaste veckan och verkligen låta alla tankar bara flyta iväg in i bastuångan.
Medan jag väntade på att bastun skulle bli varm släpade jag datorn och högtalare in mammas toa (det är ett perfekt fungerande system då ingenting blir vått - men musiken hörs hur bra som helst då det finns den stor glugg under dörren in till duschen). Medan jag riggade igång mitt system funderade jag på vad som skulle finnas på spellistan denna kväll. Började min kö på Spotify med några nya finska låtar men föll ganska fort in på mina country-listor, och valde att bara knäppa på en av de äldre listorna.
När jag tänt ljusen och krupit upp på bastubänken satt jag och lyssnade på musiken, flög tankarna bara iväg. Det är helt otroligt vilken fristad man kan finna i musiken, som en annan värld där det bara finns de du väljer att får existera. Musiken tog mig tillbaka till sommaren innan jag åkte till Tyskland. Det var nog definitivt den bästa sommaren hittills. Sommaren var fullpackad med kul program, Cissi var här och jag var upp över ögonen förälskad. Kanske det undermedvetna väljer att bara låta mig se de goda sakerna, men just nu tänker jag tillåta mig att känna den lyckan jag kände då. Det var många terrängturer i solen med hästarna, det var långa bastukvällar och det var så mycket kärlek.
Jag väljer att leva ett ganska stresslöst liv och jag försöker starkt att inte ångra saker jag gör men den sommaren får mig att fundera. Jag säger verkligen inte att jag ångrar att jag åkte iväg - men jag funderar ofta vad som skulle ha hänt om jag inte skulle ha åkt. Jag kommer aldrig glömma dagen då jag berättade åt honom att jag skulle åka iväg för ett år, och det skär lite i hjärtat att tänka tillbaka på den stunden. Men man kan inte få allt här i livet. Man kan aldrig veta vad som skulle ha hänt, men jag skulle aldrig fått chansen att växa som person som jag gjorde under tiden i Tyskland. Men tänk sen ändå....
Det var en så förbjuden förälskelse - men ack en så otroligt underbar.
Det är spännande hur man kopplar ihop minnen med musik - både goda och onda. Jag har undvikit countrymusiken så länge nu att idag var det verkligen dags att ta itu med det. Det har tagit mig såhär länge att erkänna allt åt mig själv och det var på tiden att få plita ner det här svart på vitt. Det var dags att möta alla känslor som gömmer sig i countrymusiken, ta ett djupt andetag - och gå vidare.
ps. Ät ett kex om du orkade läsa allt detta svammel, du är värd det.
Medan jag väntade på att bastun skulle bli varm släpade jag datorn och högtalare in mammas toa (det är ett perfekt fungerande system då ingenting blir vått - men musiken hörs hur bra som helst då det finns den stor glugg under dörren in till duschen). Medan jag riggade igång mitt system funderade jag på vad som skulle finnas på spellistan denna kväll. Började min kö på Spotify med några nya finska låtar men föll ganska fort in på mina country-listor, och valde att bara knäppa på en av de äldre listorna.
När jag tänt ljusen och krupit upp på bastubänken satt jag och lyssnade på musiken, flög tankarna bara iväg. Det är helt otroligt vilken fristad man kan finna i musiken, som en annan värld där det bara finns de du väljer att får existera. Musiken tog mig tillbaka till sommaren innan jag åkte till Tyskland. Det var nog definitivt den bästa sommaren hittills. Sommaren var fullpackad med kul program, Cissi var här och jag var upp över ögonen förälskad. Kanske det undermedvetna väljer att bara låta mig se de goda sakerna, men just nu tänker jag tillåta mig att känna den lyckan jag kände då. Det var många terrängturer i solen med hästarna, det var långa bastukvällar och det var så mycket kärlek.
Jag väljer att leva ett ganska stresslöst liv och jag försöker starkt att inte ångra saker jag gör men den sommaren får mig att fundera. Jag säger verkligen inte att jag ångrar att jag åkte iväg - men jag funderar ofta vad som skulle ha hänt om jag inte skulle ha åkt. Jag kommer aldrig glömma dagen då jag berättade åt honom att jag skulle åka iväg för ett år, och det skär lite i hjärtat att tänka tillbaka på den stunden. Men man kan inte få allt här i livet. Man kan aldrig veta vad som skulle ha hänt, men jag skulle aldrig fått chansen att växa som person som jag gjorde under tiden i Tyskland. Men tänk sen ändå....
Det var en så förbjuden förälskelse - men ack en så otroligt underbar.
Det är spännande hur man kopplar ihop minnen med musik - både goda och onda. Jag har undvikit countrymusiken så länge nu att idag var det verkligen dags att ta itu med det. Det har tagit mig såhär länge att erkänna allt åt mig själv och det var på tiden att få plita ner det här svart på vitt. Det var dags att möta alla känslor som gömmer sig i countrymusiken, ta ett djupt andetag - och gå vidare.
ps. Ät ett kex om du orkade läsa allt detta svammel, du är värd det.
fredag 11 mars 2016
Friday
ÄNTLIGEN fredag!
Första gången på många veckor såg jag verkligen emot fredagen, inte för att jag inte alltid gör det, men för att denna gång har vi haft skola alla dagar av veckan så det kändes som att man verkligen kunde se framemot fredagen denna gång. Dock är det inte riktigt ledighet som gäller utan jag har en helg med jobb framför.
Hade endast en föreläsning idag och efteråt gick jag hem, packade ihop mina grejer och åkte sedan mot Nordns Paris. Det blev raka vägen till stallet så fort jag kommit till Karis, där väntade inte mindre än 4 hästar som ville bli motionerade. Ni kan tänka er muskelvärken jag kommer möta imorgon...
Annars så har vardagen rullat på med lite skolarbete (för en gångs skull) och igår var jag och Janni på lite äventyr. Jag hade fått av henne till födelsedagspresent (tusen tusen tack ännu) ett presentkort till Room Escape. Var inte riktigt säker på vad jag skulle hamna vara med om, och desto närmare klockan närmade sig 1530 desto nervösare blev jag. Helt i onödan var jag nervös - själva grejen var skitkul! Låt mig förklara; Spelet går ut på att ni blir inlåsta i ett rum och er uppgift är att ta er ut. Temat för spelet var ett gammalt mentalsjukhus var en läkare hittats död, vår uppgift var att genom olika ledtrådar finna vem som var mördaren tillika som vi försökte finna nyckeln som skulle ta oss ut. För att slippa ut måste man låsa upp olika lås för att finna mer ledtrådar, och att finna endera nummerkombinationer, ägglås-koder eller nycklar var minsann inte lätt. Speciellt inte när klockan hela tiden tickar. Spelet kräver definitivt lite intelligens, teamwork och mycket "thinking outside the box". Nu är min förklaring inte riktigt den bästa med HÄR finner ni deras hemsida. Jag rekommenderar detta verkligen, ta med kompisen, pojkvännen eller varför inte hela kompisgänget! Inte för att skryta, men jag och Janni var bara en kod iväg från att finna utvägen.. och det är bara 30% som slipper ut under utsatt tid.. Så de så.
Nu väntar jag på att Janni skall meddela att de är påväg och sedan drar vi för att kolla in "nya" Serendi!
Ha en fin helg!
Första gången på många veckor såg jag verkligen emot fredagen, inte för att jag inte alltid gör det, men för att denna gång har vi haft skola alla dagar av veckan så det kändes som att man verkligen kunde se framemot fredagen denna gång. Dock är det inte riktigt ledighet som gäller utan jag har en helg med jobb framför.
Hade endast en föreläsning idag och efteråt gick jag hem, packade ihop mina grejer och åkte sedan mot Nordns Paris. Det blev raka vägen till stallet så fort jag kommit till Karis, där väntade inte mindre än 4 hästar som ville bli motionerade. Ni kan tänka er muskelvärken jag kommer möta imorgon...
Annars så har vardagen rullat på med lite skolarbete (för en gångs skull) och igår var jag och Janni på lite äventyr. Jag hade fått av henne till födelsedagspresent (tusen tusen tack ännu) ett presentkort till Room Escape. Var inte riktigt säker på vad jag skulle hamna vara med om, och desto närmare klockan närmade sig 1530 desto nervösare blev jag. Helt i onödan var jag nervös - själva grejen var skitkul! Låt mig förklara; Spelet går ut på att ni blir inlåsta i ett rum och er uppgift är att ta er ut. Temat för spelet var ett gammalt mentalsjukhus var en läkare hittats död, vår uppgift var att genom olika ledtrådar finna vem som var mördaren tillika som vi försökte finna nyckeln som skulle ta oss ut. För att slippa ut måste man låsa upp olika lås för att finna mer ledtrådar, och att finna endera nummerkombinationer, ägglås-koder eller nycklar var minsann inte lätt. Speciellt inte när klockan hela tiden tickar. Spelet kräver definitivt lite intelligens, teamwork och mycket "thinking outside the box". Nu är min förklaring inte riktigt den bästa med HÄR finner ni deras hemsida. Jag rekommenderar detta verkligen, ta med kompisen, pojkvännen eller varför inte hela kompisgänget! Inte för att skryta, men jag och Janni var bara en kod iväg från att finna utvägen.. och det är bara 30% som slipper ut under utsatt tid.. Så de så.
Nu väntar jag på att Janni skall meddela att de är påväg och sedan drar vi för att kolla in "nya" Serendi!
Ha en fin helg!
måndag 7 mars 2016
Pyydä multa anteeks kunnolla
Hej!
Bloggen känns som om den hinner damma igen ordentligt mellan alla gånger jag finner inspiration att skriva. Denna gång är det dock så att jag inte riktigt haft tid då dagarna varit fulla med program istället för som det brukar då det inte händer ett smack.
Veckan flög iväg med bio och utgång på måndag, träningar på tisdag och efter träningarna hoppade jag på tåget mot huvudstaden. Mötte upp Tobbe och sov över där för att på onsdagen åka till flygfältet och flyga hem till Bremen.
Resan var verkligen välbehövd och jag ångrade redan från första dagen att jag valt att bara åka dit för några dagar. Det var så himla underbart att få krama om mina andra familj och bara spendera tid med dem. Helt och hållet semester blev det dock inte utan ridkläderna jag packat ner kom verkligen till användning - 5 hästar om dagen för att vara exakt. Ni kan tänka er muskelvärken sista dagen......
På fredagen började också Lily sin färd mot Finland igen. Beslutet att hämta henne hit redan var kom ganska snabbt (transportbilen hon ändå skulle kommit med var redan i Tyskland så det vore ha varit korkat av mig att skjuta upp erbjudandet), men jag tror allting kommer att ordna sig ändå. Skulle mer än gärna lämnat henne dit ännu för en par månader, men kanske det är dags att börja sätta igång henne igen efter en närmare 6 månaders "vila". Hästen är i finare skick än någonsin så min plan är att ta det riktigt lugnt och försiktigt med henne, inte stressa iväg och planera ett hårt träningsschema åt henne utan låta henne i lugn takt bygga på muskler och styrka igen, med mycket vila och bra foder. Vad framtiden har att lova vet ingen, men vi hoppas på det bästa.
På lördagen hann jag bara hem och vända för att sedan åka till Mickis för lite fest. Hade inte egentligen tänkt festa den helgen, eller innan pampas, meeeeeeen svag som man är så.. Haha. Kvällen var hursomhaver en av de bästa på länge, med sina små skavanker.
Igår kom jag tillbaka till Åbo och framför mig har jag en hel vecka skola. Helgen spenderar jag sedan på jobb för att nästa veckas onsdag åka iväg till Pampas. Kan ni förstå att det redan är 7.3?!?!?! Vart tar tiden vägen, snart är det nu sommar?!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)